Julstök

Ute ligger snön tjockare än någonsin (nästan) och inne drar det ihop sig till jul. Jag bestämmer mig för att det är betydligt smartare och roligare att satsa på matlagning än städning när timmarna fram till julfirandet börjar bli få.

Vill man göra egen sås till sin rökta eller gravade lax och är begåvad med en stavmixer är det lätt gjort.
Till ca 1 dl färdig sås (bara att öka på om man vill göra flerdubbelt) behövs:

3 msk stark senap
1 msk strösocker
1 äggula
1 msk vitvinsvinäger/vit balsamvinäger
rivet skal från en citron
salt och peppar
ca 0,5 dl olja (helst en ganska neutral smak, matolja funkar bäst)
Finhackad dill (så mycket man känner för)

Blanda allt utom olja och dill i en hög och smal fom och kör med stavmixern medan
oljan hälls ner i tunn stråle. Man häller i olja tills såsen blir så tjock som man vill ha den och till sist rör
man ner dill.

Sill

Varför blir det godare med sill för varje år? Kan inte minnas att jag, undantaget pappas fantastiskt egeninlagda löksill i blankblå karotten, tyckte att just sill var något speciellt när jag var yngre.

Nuförtiden är det iallafall första delen av julbordet som lockar mig allra mest. Som tur är tycker de flesta av mina julfirarfränder likadant, så vi har infört sillunch där föralldel även en och annan laxskiva också är välkommen. Skinka, grönkål och annat äter vi senare på eftermiddagen. Alla sorters sill är välkomna till lunchen! Stamgäster som löksill, sherrysill och röd julsill kan stå uppradade bredvid drömsill, branteviksill, wasabisill och lime/chilisill.

De två senare sorterna är gjorda på Abba's 5-minuterssill, en helt idealisk kompromiss för alla oss som inte vill stå och slabba med att vattna ur sill ur stora hinkar men heller inte bara vill öppna en burk med färdigsmaksatt sill. De hela filéerna är till och med markerade med skåror, bara att skära igenom så får man perfekt stora bitar.

I var och varannan mattidning eller reklamblad finns recept och förslag på hur man sätter smak på dessa 5-minuters deltagare på julbordet. Så här gjorde jag;

Jag köpte tre förpackningar och det blev lagom till två halvliters glasburkar. Wasabisillen gjordes på 2 dl crème fraiche, så mycket wasabi jag vågade och några matskedar hackad gräslök (funkade fint med fryst). Rörde ihop, i med sillen, över i snygg burk; Klart!

Till den andra sortens sill använde jag lagen från förpackningen, smaksatte med några teskedar riven färsk ingefära, lime och röd chili. Superenkelt och gott!

Citronbulgur med quorn

Igår använde jag en påse quornfiléer som legat länge i frysen.  Det är lite delade meningar om just quorn hemma hos mig, men med denna rätt vann jag åtminstone över ännu en familjemedlem till min sida. Är man militant motståndare till vegetariska alternativ fungerar kycklingfiléer precis lika bra.

Jag kokte bulgur med grönsaksbuljong och stekte under tiden de hela djupfrysta quornfiléerna. När de hade tinat och fått färg skivade jag dem och stekte på dem igen, nu tillsammans med de färdigkokta bulgurgrynen. Smaksatte med rivet skal från en citron, saft från halva densamma, örtsalt, svartpeppar och hackad persilja. Jag ville ha lite, men inte för mycket, vitlökssmak på rätten och pressade en halv solo-vitlök i två matskedar olivolja. Rörde runt en liten stund och droppade sedan oljan utan vitlöksbitarna över maten.  Hackad gurka, paprika och fetaost med smulad oregano passade bra till liksom extra citron om man gillar det.

Gräddkola

Julförberedelser får gärna vara av det goda slaget. När såväl levande ljus som ljusslingor är på plats, lagom töntig julmusik skvalar och dofter av smält choklad, brända mandlar och kokande kolasmet sprids i köket – då känns det underbart att det är jul igen!

Kolan gör jag ungefär som mina föräldrar brukar göra och jag delar gärna med mig av receptet till dessa gyllenbruna härligheter;

I en tjockbottnad kastrull blandar man:

50 g smör

3 dl strösocker

1 msk glukos (kan man strunta i, funkar fint ändå)

2 dl vispgrädde

3 dl kaffegrädde

1,5 dl ljus sirap

En halv vaniljstång kluven på längden eller några nypor vaniljpulver

Därefter kokar man smeten på ganska stark värme och rör mycket. Efter ungefär 20 minuter sänker man värmen och rör lite mer sällan. Efter totalt ca 40 minuter (beroende på spisvärme etc) är det läge att kolla om smeten är till belåtenhet. Man kan göra kultest, slevtest, mäta med termometer etc för att se om smeten är färdig.  Hittills har jag förlitat mig på min termometer och oftast fått lite för mjuka kolor. I år struntade jag i tekniken och tog smeten från värmen när den ändrade struktur och mörknade ytterligare en nyans. Roligt nog blev de riktigt goda, faktiskt bättre än tidigare års vetenskapligt tempade kolor. Vill man göra något mer med kolorna kan man t ex blanda i hackad mandel eller en rågad matsked kakao innan man häller upp smeten.

Häll upp i en form ca 15 x 15 klädd med bakplåtspapper och låt smeten svalna. Sedan får man lite styrketräning, beroende på hur hårda man har gjort dem, när de ska skäras/klippas i lagom små bitar.

Pyssel med att slå in kolor övervakas av favvotomten som hängt med sedan jag var liten.
På bilden syns också en burk med "Rocky Road-godis" tillverkat efter Leila Lindholms oslagbara recept.
http://www.recept.nu/1.126537/leila_lindholm/efterratter_godis/leilas_rocky_road

Grönkålssoppa

Mhmmm. Nu är det vinter. Så är det bara, oavsett vad jag anser om det. När jag, efter en väldigt snöig biltur,  kom hem tillsammans med min syster och alla våra barn (bara fyra men av ljudnivån att döma minst dubbla antalet) åt vi ett knappt förträngbart antal pepparkakor med St Agur-ost på och drack te. Trodde inte att barnen gillade mögelost, ett antagande som dessvärre visade sig vara felaktigt.

Ibland är det extra skönt att komma hem  och kliva innanför dörren.
En fd kollega har gjort min fina dörrkrans. Jag blir glad varje gång jag ser den!

Till middag blev det grönkålssoppa med frikadeller. Verkade uppskattat av alla utom 4-åringen som efter en blick på sin skål deklarerade att han inte tyckte om sånt. Nähä...
Jag tycker iallafall mycket om grönkål. Smarrig gräddkokt grönkål/långkål med en skvätt skinskspad i, har alltid varit bland det allra viktigaste för mig bland all julmat. För några år sedan var det inte så vanligt här i Skåne, men nu verkar det som att fler och fler uppskattar denna vintriga mörkgröna goding. Den frysta grönkål som finns att köpa är ganska finhackad och funkar väldigt bra att göra soppa på. Att ställa sig och tvätta, rensa, hacka och förvälla stora yviga grönkålsblad känns liksom inte riktigt aktuellt när det finns en billig, snabb och praktisk lösning i frysdisken.

Recept återfinns på förpackningens baksida; 8 dl grönsaksbuljong till ett paket (500 g) grönkål, redning på 0.5 dl vetemjöl och lite vatten. Superlätt! Jag gjorde dubbel sats och  körde i lite salt och vitpeppar också.
Frikadellerna bestod av 800 g blandfärs, 0,5 dl grädde, ett ägg, salt, vitpeppar och lite rivet citronskal. Citronen piggade upp lite i de murriga vintersmakerna! Frikadellerna fick sjuda i omgångar i en annan kastrull innan de landade i grönkålssoppan.

Så gott! Dessutom sprängfullt av c-vitamin, järn och fibrer.
 Måste varit alla nyttigheter som min älskade systerson anade när han fegade ur...

Saffran

Man kan använda riktigt guld för att dekorera mat. Tunna flingor bladguld ger naturligtvis en oslagbar känsla av lyx (och kanske lite lite galenskap) åt praliner och annat. Vill man förgylla sin mat på annat sätt kan man med fördel använda sig av saffran. De torkade gula märkena från en liten krokus http://sv.wikipedia.org/wiki/Saffran  ger en helt unik smak och gyllengul nyans åt mat som paella, rouille och gotländsk saffranspannkaka.

Fådd finsaffran! Kombinerades med egenköpt från apoteket resp ICA...

I helgen doftade det saffran i mitt kök. Årets andra uppsättning av lussekattsbak gick av stapeln (den första omgången blev av olika anledningar ganska skum) och jag mortlade saffran med socker och kryddade min deg så att den blev alldeles knallgul.

Hårdvaluta i vissa butiker

Mina lussebullar görs såhär:

175 g smör smältes och blandas med

1 g mortlad (med lite strösocker) saffran samt

5 dl mjölk och värms fingervarmt

50 g jäst för söta degar smulas och rörs ut med degvätskan.

En nypa salt och

3 ¼ dl strösocker blandas ner

Knappt ett kilo mjöl (jag siktar gärna ner mjölet) rörs ner i omgångar

Kör på med degkrokar till en ganska kladdig deg och blanda i

En burk kesella 10%.

Låt degen jäsa till dubbel storlek och kör sedan ner den med degkrokar igen. Upp med den på mjölat bord och börja forma lussekatter, lussesniglar eller vad man vill. Jag gör oftast dubbel sats och denna gång hade jag bearbetat min stockkonservativa syn på lussekatter och gjorde revolt genom att ta en del av degen och göra bullar med fyllning av smör, vanilj, socker och kardemumma. Hackad mandel ovanpå. Inte dumt det heller! Bäst smakar de knallfärska. De som eventuellt blir över mår bäst av att frysas in så snart man kan. Sen kan man köra en fryst lussekatt några sekunder i micron varje gång man blir sugen ; tadaaa! Smakar nybakat igen!

Årets Blossaglögg är mycket snyggt paketerad i gyllenglittrig flaska. Den smakar minsann också saffran och passar fint en vinterkväll när snön ligger tung utanför fönstret och julen närmar sig med stormsteg.

Samarbete

Ett av de bästa sätten att fixa en trevlig fest är att hålla knytkalas. Jag har varit på flera roliga middagar där alla har tagit med sig en sorts tapas eller en bufférätt. Ibland har det funnits ett givet tema  t ex spanska tapas och ibland har värdfolket delat ut uppgifter så att några har ordnat ”huvudrätt” och några har stått för desserten. Flera gånger har det inte funnits några anvisningar alls, men märkligt nog har jag ändå aldrig varit med om att alla har kommit med samma mat (tänk själv, kycklingspett på 10 sätt eller 15 sorters chokladmousse men ingen vanlig mat…). Istället har det blivit otroligt fina bufféer. Varje gång är det lika roligt att prova allas olika rätter och känslan av att alla är delaktiga är helskön!





Denna kvällen bestod buffén av palsternackssoppa med timjan och balsamicofläsk, morotsbrytbröd, tzatziki, paté med tonfisk och crabsticks med romsås, paj med salami, fetaost och ruccola, pastasallad med babyspenat, gorgonzola och valnötter, paj med lax och spenat, kycklingklubbor, paj med räk- och laxröra, risotto med spenat, tomat och svamp samt tomat- och mozzarellasallad.

Desserterna (man måste vänta en stund med dem innan man orkar äta igen efter allt det andra!) var pannacotta med bärsås, banankaka och cheesecake med pepparkakstouch.

Väldigt, väldigt gott alltihop! Ingen står för allt, alla fixar nåt - bra förutsättningar för en lyckad kväll!

Kockstjärna!

Har nyss kommit hem från Malmö Arena där jag och ett par tusen andra personer har ätit en god trerätters och njutit av en riktigt bra show. På scenen  rockade Brolle, Jessica Andersson, Yohanna, Andreas Johnson, Caroline af Ugglas och Eric Saade anförda av Babben Larsson i högform.  Menyn var komponerad av Leif Mannerström och han gled runt som en sann stjärna. På frågan om det var ok att ta en bild fick man ett glatt ja, en pose och en signerad meny! (Arenans skapare Percy Nilsson som satt bredvid föreslog att det hela skulle kosta en hundring. Inte konstigt att han är en förmögen man. Nu blev det dock inte så just ikväll.)

Förrätten var en tallrik med "hemrökt lax, Brantevikssill och räkor i dillmajonnäs serverad med Alerums xo ostoch knäckebröd från Olof Viktors.

Huvudrätten bestod av örtpanerad kalvrygg och en liten Wallenbergare, syltade rotfrukter, svamp, persiljerotspuré, potatiskaka och Kiviks äppelcidersås. På varma tallrikar, kan säga att servitörerna nog hade använding av sina handskar och snabba fötter.

Kul med de skånska inslagen!

Efterrätten paraderades in med isfacklor och var en fin moussebakelse med mörk och ljus choklad, bärkompott och pistasch.

Logistiken för att servera så många människor tre rätter varav en varmrätt kan knappast gå av för hackor. Kvällen imponerade, såväl med sina rock- som kockmässigt!

Coola Caroline af Ugglas i drottninggutstyrsel