Re-retro

Fredag igen. Nu var det dotterns tur att bestämma meny och hjälpa till med middagsförberedelserna. Valet föll på raclette. Ja, inte som det nu var tänkt en gång i tiden i Schweiz med racletteost etc, utan i den variant min man vuxit upp med. Det gamla Tefaljärnet från 80-talets början (present från svärfars jobb) funkar alldeles utmärkt som bordsgrill och miniugn för tillagande av små köttbitar, stekande av svamp och joxande av smaskigt gräddiga små såser. Makens lyriska berättelser om bandomens roliga matpyssel (frid och fröjd och aldrig nån som brände sig) har jagat upp barnens förväntningar till oanade höjder gällande det stackars raclettejärnet. (Hade relativt nyligen förmånen att bli hembjuden på the Real Thing Raclette hos en schweizisk kompis. Väldigt mäktigt, väldigt gott! Vill fånigt nog bara säga det...) Iallafall blev det en mysig middag. Bara två lindriga brännskador, gott rött vin till de vuxna, ett flertal små skålar med roliga råvaror att experimentera med och allmänt mysig stämning. I skrivande stund experimenteras det med honung och ost (maken då, barnen har tröttnat för länge sedan och övergått till att diskutera filmval för kvällen). Med tanke på vilket race vi alla kört i veckan lär vi väl snart somna i soffan allihop. Skönt!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Soppig dag

Körigt, stressigt, lätt (eller stundals djupt) förvirrat med sjutusen nya och välbekanta hållaredapåmåsten - nu är höstterminen igång. Gör snabb soppa som hamnar på bordet inom 10 minuter. Finskuren vitkål, kycklingfärs och en bunt tunt skivad färsk lök får steka till sig lite och sedan koka upp med hönsbuljong. Efter ett par minuter går ett par skivade morötter i och sedan kommer ungerska nudeljärnet till användning. Ett par ägg, vetemjöl och lite s&p rörs ihop till en smet och dras igenom järnet till små klimpar. Kul och snabbt gjort, även för små händer som vill vara med och hjälpa till. Satte fram en skål med crème fraîche blandat med citronzest att klicka i soppan. Jag hade först tänkt mer asiatiskt; lime, ingefära och tunna
(köpe-) nudlar men det kan det få bli en annan gång.

Mitt vackraste grytunderlägg kommer från fantastiska aveva. Fint och funktionellt!

Note to self...

...låt aldrig någon som varit på kräftskiva till kl 2 på natten ha ansvar för att steka kantareller som du lagt åtskillig tid på att plocka och rensa. Den skyldiges "öh, de har liksom en pikant smak av... öh, sot" gör inte saken bättre...

Retro

Blir serverad fondue av familjens killar, under hösten ska vi turas om att laga fredagsmiddag i olika konstellationer. Gott och mäktigt med alla smaskiga såser! Den med vitlök, som sonen har gjort, är avgjort godast.

Fick fonduesetet i bröllopsgåva av en av min mans fina fastrar för snart 13 år sedan. Inte använt varje fredag precis, men väldigt kul att pysseläta med barnen. Kan dock inte alls rekommendera att försöka doppa halloumi i oljan (vilket min av pyroteknik fascinerade man naturligtvis gör, som ett av flera experiment ikväll).

Till frysen

Jag gillar att ha massor av örter i min trädgård. De doftar gott, särskilt i sommarskymningen, och gör den enklaste pastarätt lite lyxigare. Tyvärr är jag usel på att ta till vara på dessa små godingar, de har hittills bara vissnat bort i takt med höstens och frostens härjningar. Ibland kommer de tillbaka året efter, ibland inte.

I juli åt vi citron- och vitlökskyckling med jättegod kall sås med bl a citrontimjan i hos min svägerska. Örterna kom från frysen och var superfina. Så idag har jag klippt lite på mina citrontimjanplantor, sköljt och torkat av dem, repat av bladen och fryst in en liten påse (finpåse med ziplock från rice) att ta fram och förgylla mat med i höst och vinter.

Strax bredvid dessa uppskattade små växter (och förresten på en hel del ställen till) frodas några små klöverliknande ogräsingar bland rabattens små stenar. Helt omöjliga att dra bort eftersom de hårfina rötterna lojalt går av vid minsta ryck och därigenom producerar nya små blad inom några dagar. Inte ens min coola ogräsbrännare verkar ha någon nämnvärt negativ inverkan på dessa små gulblommiga inkräktare och deras målmedvetna hostile takeover. Orättvist, egentligen, att vissa uppskattas och andra bekämpas utan annan anledning än att den har hamnat lite fel här på jorden. Men,hade den haft några (för mig kända - kanske världens superört eller nå't, vad vet väl jag) kulinariska egenskaper hade den varit betydligt mer välkommen.

Intresseklubben äter

Är på Hotell Scandic Star för att vara publik vid första inspelningstillfället av höstens nya TV- program Intresseklubben. Roligt, roligt eftersom jag tycker mycket om såväl Johan Wester som programleder som de gäster, bl a Anders Jansson, Johan Glans samt Annika Lantz som enligt programmet ska dyka upp. Nu innan serveras en buffé med lätt schizig komposition. Bra att ladda inför sändningen! (Med tanke på gästerna lär jag skratta ändå, även utan det vin som nu glatt dricks vid de flesta andra bord)



Schizig... Jo men vad sägs om crabcakes med koriandercrèmefraiche, lomo, enchillada, fish 'n chips, sallad med kombon alger-hallon-champinjon-gröna blad, grönärtsmos, vårrullar etc. Och (riktigt god) koriander/tomatsalsa, fast till dessertfruktsalladen. Kände mig lite trångsynt och plötsligt gammal. Eller gamig, kunde ju själv valt, och hållt fast vid, ett tema...



En liten bit Kina

Middag på Malmös äldsta och bästa kinesiska restaurang för att avsluta ännu ett fint sommarlov. Vi sitter i det lite avskilda och dunkla rummet, på sidenglänsande röda golvkuddar och njuter av fantastiska smaker. Knaperfriterat fläsk med en sås med sting av risvinäger, krispiga sesamdoftande biffstrimlor och annat gott på bordet. I den lilla temuggen är oolongte upphällt. I bakgrunden spelas livemusik på gu zheng. En skön och god stund med laddning inför kommande höst.

Norrländskt halvfruset

Häromdagen skulle jag komma på en bra dessert. Vi hade en påse hjortron i frysen, fådda av plockaren själv. Först hade jag planer på att bara värma dem med socker och servera till vaniljglass. Sedan dök en idé om semifreddo upp, kändes som ett lite lättare och fräschare alternativ. Efter en stunds surfande på receptinspiration blev det så här:
Hjortronen kokade ihop med nästan motsvarande mängd socker. Jag tog ungefär 3 dl åt sidan för att svalna efter en liten stund (och lät resten koka lite till, fick två burkar ljuvlig hjortronsylt!)
4 ägg delades i gulor och vitor som vispades på varsitt håll. Gulorna blandades sedan med hjortronen.
3 dl vispgrädde vispades och blandades sedan med 4 dl tjock turkisk yoghurt. (Vid det här laget var skålarna många och det var uppenbart att det skulle bli en del disk...) Hjortron/äggkrämen rördes ner i gräddyoghurten och till sist vändes äggvitefluffet ner. Jag hällde smeten i en vanlig springform och frös in den. I efterhand kom jag på att det hade varit ganska praktiskt att använda enportionsformar istället, det kan det få bli nästa gång! En timme innan dessertdags åkte semifreddon fram för att bli lite lagom just halvfrusen. Jag var ganska nöjd med mitt första försök på denna efterrätt, god och fräsch med mycket hjortronsmak! Ska göras fler gånger och om det nu inte landar fler påsar med det norrländska guldet i min frys ska jag testa björnbär.

Åååh...

...så gott vi har ätit ikväll! Jonas bäste vän kom med gös som han fiskat i Sövdesjön. Gösen smörstektes och fick sällskap av egenplockade kantareller, systerns hemodlade potatis, sockerärtor från våra föräldrars trädgård och blomkålspuré (gjord av lättkokt blomkål som mixats med grädde och lite salt och peppar - allt från ICA/Coop). Tillsammans blev det en av sommarens godaste middagar.

Tidig morgon i Dockan

Liveinspelning av Sommarlov i Västra Hamnen i Malmö. Lite för trångt för att lyckas servera de fem barnen i sällskapet den medhavda frukosten men trevligt nog är Tareq Taylor här och svänger ihop en OS-pastasallad. Har sett alldeles för lite av hans program och har fortfarande inte lyckats komma iväg till det café bakom Malmöhus där han huserar i köket.

Men, ännu har jag några lediga dagar kvar...