Mozzarella

Kan inte minnas att jag hade ätit mozarella innan jag och två kompisar från klassen åkte till Italien 1990. På badpiren (som man kom till via en liten skranglig hiss ner genom berget) i Sorrento köpte man sin lunchmacka av den snygge badvaktens tämligen barska mor. Stenugnsbakat bröd fyllt med tjocka skivor solmogen bifftomat och ljuvligt småseg gräddvit mozarella. Så gott och så enkelt! Frukosten idag fick bli en liten hyllning till Italien som jag alltid vill åka till igen. Med rödaste romanticatomaterna, mozarella och pepprig basilika förgyllde det goda surdegsbrödet (från ICA, minsann) min svenska sådärsoliga sommarmorgon.

Katten, som småsnarkade på fönsterbrädan innan jag tog fram kameran...